Alkoholen lockar, fysiskt nykter – mentalt onykter

Alkoholen lockar hela tiden, men jag har stått emot i 31 dagar idag. Jag har velat dricka alkohol flera gånger under veckan, bestämt mig för att ikväll gör jag det. Eller imorgon får det bli. Fantiserat, längtat, sedan har det hänt något som har hindrat mig. Eller så har jag vaknat på morgonen och varit så glad över att inte vara bakis att jag har bestämt mig för att inte dricka den dagen, fast jag hade planerat att göra det sedan innan.

Men trots att jag är fysiskt nykter tänker jag på att dricka alkohol varje dag och varje kväll. Tankarna på alkohol är konstant i bakhuvudet, som en hemlig vän. Alkohol är det första jag tänker på när jag vaknar – drack jag igår? Nej, vad skönt! Och det sista jag fantiserar om innan jag somnar – att dricka alkohol, den varma brännande känslan i halsen, spritsmaken, ruset, att bli full. Jag saknar alkoholen varje kväll, men jag är glad att jag inte har fallit för lockelsen varje morgon.

Alkoholen lockar – i garderoben

Igår organiserade jag om i min garderob. Tyvärr hittade jag en liten kartong som jag hade gömt undan i ett hörn. Jag visste med en gång vad som var i den när jag såg den, och det kändes som jag fick ett slag i magen, en massa små souvenirspritflaskor. Jag kom ihåg att jag hade druckit igenom dem en gång för länge sedan under ett idiotsug. Men jag kom inte ihåg om jag hade druckit ur alla. Det hade jag inte. Skit också!

Jag såg några små flaskor med sprit i där i den lilla kartongen, men jag ville inte fastna där. Utan jag stängde kartongen och gömde undan den ganska snabbt. Men, nu vet jag att jag har några små spritflaskor i garderoben – med sprit i! Och de pratar med mig! Nu hoppas jag att jag inte ska råka ut för ett akutsug som gör att jag helt tappar fattningen och dyker på dem. Samtidigt vill jag inte tömma de små flaskorna. Jädra alkohol!

Nykter eller onykter?

Jag vet inte hur länge det här kommer att hålla? Hur länge jag kommer att klara att stå emot denna konstanta ström av alkoholtankar och yttre lockelser. Det känns inte så stabilt. Det är verkligen en dag i taget. Ibland får jag bryta ner det ännu mer, när jag har blivit triggad av något. Då gäller det att stå emot med alla krafter jag har. För alkoholen lockar hela tiden, dygnet runt.

Men, idag ska jag i alla fall hålla mig fysiskt nykter. Mentalt däremot, vet jag inte om jag är så himla nykter. Hur det nu går ihop sig? En mycket underlig känsla.

//A.L

Jag är fortfarande nykter!

Förra helgen var jag helt säker på att jag skulle dricka alkohol den här veckan. I mitt sinne hade jag redan gjort det, och jag hade alla känslor som kommer efter ett återfall. Men, jag är fortfarande nykter! Vilket innebär att jag har varit nykter i 24 dagar nu, det var längesedan jag varit nykter så länge.

Stå emot

I början på veckan planerade jag lite löst när det skulle passa att dricka bäst under veckan. Men jag ville verkligen inte, magen drog ihop sig bara jag föreställde mig att dricka alkohol och allt vad det skulle innebära. Så jag sköt upp det. Helt plötsligt var det fredag, som blev en riktigt tuff dag.

Fredagen var stressig på jobbet och jag kände hur allt bara rusade inom mig, det kändes som jag var speedad. Veckan hade varit bra, men eftersom jag hade varit lite mer social än vanligt snurrade det redan väldigt mycket i huvud och kropp när jag vaknade på fredagen. Och nu denna extra stress. Men jag ville verkligen inte dricka.

Jag koncentrerade mig mycket på att sakta ner mina tankar, göra saker långsamt, att äta ordentligt och sådant. För när jag känner att jag tappar kontrollen över mig själv och mitt mående vänder jag mig gärna till alkoholen för att återfå den. För att jag vet att den hjälper mig att lugna ner mig så att jag kan tänka igen. Men nu lyckades jag det, utan att ta till alkohol, jippi!

Lördagen var också ganska tuff. Mest för att jag visste att om jag inte åkte till Systembolaget under dagen och skulle råka ut för ett toksug efter alkohol efter 15:00 skulle det vara kört. Den där skräcken över att stå utan alkohol om jag skulle behöva den är farlig. Men jag lyckades att stå emot igår också.

Hopp

Jag tror att jag har klarat av att hålla mig nykter nu eftersom omständigheterna runt omkring mig har lugnat ner sig och stabiliserat sig. Pressen, stressen och den intensiva ångesten som har hängt över mig sedan januari i år har klingat av. Det är omöjligt att sia om framtiden och vad som kommer att hända omkring mig, det vet jag. Jag är fortfarande nykter idag och det är jag tacksam över. Förhoppningsvis håller det i sig, det hade varit underbart!

//A.L

Mitt andra jag

Det blev riktigt jobbigt där ett tag, kändes som att jag skulle gå sönder. Men jag lyckades att ta mig ur den senaste omgången av nedstämdhet och supande också, trots mitt andra jag. Nu har jag varit nykter i 16 dagar. Fast suget efter alkohol och drickatankarna börjar smyga sig på igen. Jag har varit kluven hela veckan på om jag ska dricka imorgon eller inte. Bestämde mig först när jag vaknade idag, att nej. Jag ska inte dricka imorgon.

En dag i taget

Jag försöker påminna mig själv om att ta en dag i taget. För när jag börjar fara för långt fram i tiden blir det inte bra. Det där med att vara nykter i tre månader, som jag fick råd om när jag pratade med Alkohollinjen, känns fortfarande omöjligt. Även om jag inte kommer dricka imorgon, har jag en sjunkande känsla i kroppen som säger att jag är på väg mot ett ”återfall”. Jag säger ”återfall” för att jag inte känner mig som en nykter person.

Mitt andra jag

Det känns som att det bor en annan person inom mig, mitt andra jag. Ibland är den personen tyst och lugn. Det är då jag känner mig stark, fri, nykter och kan andas med lätthet. Som jag har känt mig nu ett litet tag. Tyvärr varar den friden aldrig länge. Den här gången märkte jag att mitt andra jag åter igen hade vaknat till liv när de här tankarna började komma:

”Nu har du varit nykter länge. Du ser, du kan vara nykter. Du har inga alkoholproblem. Det är OK att dricka ibland. Det förtjänar du. Det är inte så att du skadar någon annan när du dricker. Du har din hälsa, jobb, hus, bil, bra ekonomi. Varför gör du en sådan stor grej av det här. Drick om du vill, herregud! Du dricker säkert mindre än många andra.” Och så vidare…

Jag hör detta, men känner att jag egentligen inte vill dricka. Sluta liksom. Tyst. Lägg av! Vart kommer de här tankarna ifrån? Varför kommer dem? Jag förstår det inte, inte när mitt liv känns bra. Hur som helst så kommer dem alltid till slut, oftast som en blixt från klar himmel.

Kriget

När tankestormen sätter igång, när mitt andra vaknat till liv igen. Då krymper jag, med en gång. Jag känner mig alltid pytteliten och extremt underlägsen mitt andra jag. Trots att jag precis innan tankestormen satt igång känt mig stark och mått bra. Jag försöker att kämpa emot. Debatten i huvudet, att dricka eller inte dricka, är utmattande! Mitt andra jag vinner alltid. För till slut orkar jag inte stå emot. Efter ett tag känns det som att det enda sättet att lugna ner mitt andra jag, att få frid i kropp och sinne igen, är att supa till det. Där är jag nu.

För den här gången har jag ingen yttre händelse att skylla på. Renoveringen är över. Det är lugnt omkring mig privat. Det är lugnt på jobbet, jag har faktiskt fått det bättre där än på länge. Den här gången är det mitt andra jag som har krupit fram, rört till det i mitt huvud och nu övertygat mig om att den enda vägen till inre stillhet igen är att supa till det. Troligtvis blir det nästa vecka.

Så sjukt!

Det känns verkligen så sjukt detta! För det känns som att jag kommer att supa (för jag har faktiskt inte gjort det än, även om det känns så) för att lugna ett gapigt och skrikigt barn inom mig. Inte för att jag egentligen vill dricka alkohol. Jag vet om konsekvenserna, och det är inget jag ser fram emot.

Trots det känns det som att den enda utvägen ur denna utmattande inre kamp är att dricka alkohol. Annars känns det som att den kommer att pågå i all oändlighet. Och det orkar jag inte med! Den stör mig så enormt i mitt dagliga liv. Därför känns en fylla som ett lågt pris att betala för att slippa det här inre kriget med mitt andra jag, ett tag i alla fall.

//A.L

Syntetiska droger – nära ett återfall

Då var det fredag igen, tiden går så fort! Det blev ett återfall i onsdags. Under återfallet var det väldigt nära att jag beställde hem syntetiska droger. Jag la beställningen, men däckade innan jag hann att betala – tur det! Känner jag nu i efterhand.

Syntetiska droger – synthacaine

Jag tog väldigt mycket av något som heter synthacaine för några år sedan, ett amfetaminliknande pulver. Under återfallet i onsdags blev jag galet sugen på det pulvret. Det sköna uppiggande ruset som kom när jag snortade i mig det. Men jag hittade inte just synthacaine på nätet, fast det tog inte lång tid innan jag hittade något liknande. Allt finns online. Sedan vet man såklart inte hur bra det är, eller vad det är. Hur som helst, så här i efterhand känns det lite oroande att jag var så nära att beställa hem det. Inte bra.

Telefonsamtalet på fyllan

En annan dum grej jag gjorde på fyllan i onsdags var att svara i telefon. Jag brukar låta bli det när jag har druckit, men då tyckte jag att jag kunde passera som nykter. Så jag pratade en halvtimme med min syster, jag hade nog druckit 3 – 4 stycken 50 centiliters starköl. Men hon märkte inget. Trots det kändes det inte bra dagen efter när jag tänkte på det. För jag minns inte allt jag sa…

Ett återfall i veckan

Usch. Dessa återfall. Jag lyckas hålla nere dem till ett i veckan i alla fall. Men det var riktigt kämpigt innan jag trillade dit i onsdags. Jag var väldigt irriterad på jobbet i tisdags och onsdags. Jag kände hur hela kroppen ville ha alkohol. Jag mådde till och med illa och fick så mycket ångest i onsdags eftermiddag att jag fick gå in på toa för jag höll på att spy. Sista timmen på jobbet kunde jag inte koncentrera mig för att suget efter alkohol var så starkt. Därav återfallet.

Jag drack 5 stycken 50 centiliters starköl i onsdags. Men jag blev inte speciellt bakis dagen efter, mer lugn i kroppen bara. Jag känner mig fortfarande ganska lugn. Det verkar som att suget börjar sätta igång den femte nykterhetsdagen. Får se hur det blir nästa vecka. Jag tänker inte dricka i helgen i alla fall.

Jag vill inte egentligen

Jag vill inte dricka egentligen, det var det enda jag tänkte i onsdags. Jag vill inte. Och säkert därför ångesten blev så stark, av den inre kampen. Jag vill verkligen inte börja ta syntetiska droger igen. Det är det värsta som kan hända. Det har jag inte tagit på flera år. Jag vet inte. Det känns inte som jag har någon större kontroll längre utan jag bara hänger på vad kroppen vill. Usch.

//A.L

Återfall dag tre

Det går inte så bra med nykterheten just nu. Jag är inne på återfall dag tre idag. Jag drattade dit i måndags, det slutade med att jag drack en flaska vin då. Jag var ganska seg och trött igår, trillade in på jobbet kvart över åtta. Men jag tog mig igenom dagen igår, med möten och allt, utan några frågor från någon.

Igår

Jag hade två öl kvar från återfallet i måndags som jag drack igår. Ölen gjorde mig sömnig ganska snabbt, därför gick jag och la mig halv sju igår. För att kunna sova igenom hela natten tog jag lite Theralen. Jag vet att jag får en typ av baksmälla av den med för jag blir väldigt trött dagen efter att jag har tagit Theralen. Men jag ville inte vakna mitt i natten och inte kunna sova. Så idag har jag känt mig ungefär lika bakis som igår.

Idag

Och idag. Ja, eftermiddagarna är värst när det kommer till suget efter alkoholen. Det drar igång rejält i kroppen då. Och nu tänker jag att jag ändå är igång och dricker så jag kan väl lika väl köra på en dag till. Jag känner inte att jag har druckit klart än. Så idag köpte jag fyra 50 centiliters starköl innan jag åkte hem från jobbet.

Det var lite jobbigt att köpa de där starkölen på Systembolaget idag faktiskt. Jag brukar bli ganska paranoid på Systembolaget här hemma när jag handlar där, jag tror att de har superkoll på vem som är där ofta och så. Därför handlar jag ibland på Systembolaget i staden där jag jobbar, för det blir inte lika ofta där. Men idag satt samma kassörska i kassan som har suttit där de senaste tre gångerna jag handlat på Systembolaget i staden jag jobbar. Och idag kändes det som hon tittade lite så där, aha ok du har alkoholproblem, på mig. Och det kändes så jobbigt!!

Återfall dag tre

Hur som helst, återfall dag tre alltså. Jag hoppas att detta är sista dagen jag dricker alkohol på ett tag sedan. För på fredag och lördag ska jag träffa folk så då känner jag att jag behöver vara nykter dagen innan. Vi får se vad som händer. Ärligt talat är min motivation till nykterhet inte speciellt hög just nu.

//A.L