Första jobbdagen efter semestern

God morgon

Sekunden efter att jag blev väckt av alarmet i morse ångrade jag att jag någonsin sagt att jag ville börja jobba igen. Kroppen fylldes snabbt av ångest och motstånd. Första jobbdagen efter semestern var ett faktum.

Avdrag på lönen

Mycket hade hänt på fyra veckor, och lite. Det som påverkade mig mest var att min chef inte hade skickat in ett papper till lönekontoret som hon skulle ha gjort, vilket har inneburit att jag har fått avdrag på lönen. Jag kommer inte orka prata med henne om detta, vill helst undvika henne så länge det går. Något positivt var att jag jobbade hemma idag och slapp åka in till kontoret.

Min största skräck

Jag ser inte fram emot morgondagen. Jag har suttit i ett eget rum sedan jag kom tillbaka från min sjukskrivning i slutet av maj i år. En tillfällig lösning tills jag kände mig redo att sitta i kontorslandskapet igen. Denna gången var jag sjukskriven för stress och panikångest. Min största skräck är att det rummet inte längre kommer att vara tillgängligt när jag kommer till jobbet imorgon. Med tanke på hur min chef är, ojämn i humör och i förståelse för hur hennes beteende påverkar andra, är det mycket sannolikt att så kommer att vara fallet.

Krisplan

Min plan för morgondagen, om jag inte kan sitta i rummet, är att hitta en så enslig plats som möjligt i kontorslandskapet och undvika kontakt med alla. En ganska omöjlig plan egentligen då vi är fler än vad vi har platser till. Vi jobbar aktivitetsbaserat. Jag önskar jag kunde vara osynlig ibland.

Hur ska jag orka

Jag vet att det bara är första jobbdagen efter semestern. Självklart är det ohållbart att känna som jag gör inför jobbet under en längre period. Men jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det? Jag har tänkt på att söka annat jobb och håller utkik efter något som verkar intressant. Samtidigt känns det som en stor grej jag inte har energi till. Byta enhet? Hur ska jag motivera det till min chef? Inte ens säkert att det blir bättre.

För det handlar nog mer om mitt inre mående än yttre omständigheter. Jag vet det, men jag misslyckas hela tiden med mina försök till förändringar för att må bättre. Hoppas bara att jag inte sjunker alltför djupt ner i dåligt mående nu när jag är tillbaka i hamsterhjulet igen.

//A.L

Post akut abstinens – min hjärna känns som mos

Jag läser inläggen jag har publicerat här och förstår knappt vad jag har skrivit, speciellt de senaste inläggen. Tycker de är osammanhängande, snurriga och svåra att förstå. Vet inte om jag inbillar mig eller om det verkligen är så? Min hjärna känns som mos, seg och trög. Blir lite orolig för hur jag ska klara av att jobba på måndag. Funderar på om jag har post akut abstinens? Eller om det bara är den vanliga snurrigheten och osäkerheten som spökar?

Jag kollade i kalendern, jag skriver upp varje återfall, och de senaste tre månaderna har jag tagit fjorton återfall. Jag visste inte att det var så många! Det känns som många i alla fall. När jag dricker gör jag det oftast en-tre dagar åt gången. Jag räknar en dag jag druckit alkohol som ett återfall. Majoriteten av dessa återfall har jag druckit tills jag däckar, några gånger har jag druckit den sista alkoholen jag har hemma och inte däckat. Vet inte om detta är tillräckligt för att framkalla post akut abstinens?

Vad det än är, inbillning eller inte, så känner jag mig väldigt trög och hackig i hjärnan just nu. Känns jobbigt. Hoppas att det går över. Jag känner i alla fall inget sug efter att dricka alkohol, och det är helt underbart! Min energi är låg men jag ska tvinga iväg mig själv och träna idag! Heja, heja!

//A.L

Jobbångest – på måndag är det dags

Denna jobbångest. På måndag är det dags. Jag vill inte och jag vill börja jobba igen.

Jag vill inte börja jobba för att jag blir tvungen att krypa ut ur mitt hål här hemma och vistas bland folk. Jag vill inte vara på jobbet för att det finns vissa personer där jag helst av allt aldrig skulle vilja träffa eller prata med igen. Jag vill inte vara på min arbetsplats för det känns som jag ska kvävas varje gång jag föreställer mig själv där, ute i kontorslandskapet, på möten, på frukostar, luncher och fikapauser. Jag anstränger mig så gott jag kan för att undvika allt detta men ibland går det inte.

Jag vill börja jobba för att utföra själva arbetsuppgifterna får mig att slippa min hjärna ett tag, ger mig en paus från mitt grubbleri. Och jag är bra på mitt jobb, när jag får lugn och ro omkring mig för att göra det. Jag behöver komma in i rutiner igen och känna att jag klarar av någonting i mitt liv.

Så det är med blandade känslor jag går in i den här helgen. Min kropp är i något slags mittemellantillstånd, spänd av ångest och förväntan. Jag har svårt att göra något vettigt. Fyra veckor går fort, fast längre än så hade jag inte klarat av att ha semester som läget är nu. Jag blir mer och mer passiv för varje dag. Och jobbångesten bruka lätta när jag väl kommit igång att jobba igen, hoppas på det denna gången med.

//A.L

Alkoholdrömmar, vad betyder dem?

Scen ett

Jag drömde om alkohol på ett eller annat sätt hela natten. Jag minns inte allt men i en scen var jag på en arena, någon slags konsert. Jag var back stage och bar omkring på en stor hög med papper när jag snubblade. När jag tittade upp stod en kollega från jobbet där och tittade ner på mig. Vi hälsade och hon tittade på mig ganska oroligt och sa att jag ser trött ut: ”Alltså du ser riktigt trött ut, som att du inte har sovit på veckor.”. Jag kläckte ur mig att jag försöker hålla mig nykter. Då ryggade hon tillbaka lite och såg förvånad ut, sedan sa hon: ”Ok, du vill inte jag berättar det för någon va?”. Jag kom på mig själv att, nej det vill jag ju inte. Jag svarade ”Nej.”. Hon sa att hon inte skulle säga något och hon sa till personen bredvid henne, som hade hört allt, att inte heller säga något. De gick och jag låg kvar där.

Jag tänkte att shit jag hade ingen aning om att jag såg så trött och sliten ut. Den här kollegan ska börja studera till hösten så jag tänkte också att det var skönt, då är risken mindre att hon berättar för någon. För jag kom även ihåg att hon har väldigt lätt för att råka försäga sig.

Scen två

I samma dröm på samma arena, men inte samma scen, befann sig en kvinna som gick i min tolvstegsgrupp. Hon var där med några andra och jag såg henne på olika platser, i publiken och sedan i ett av rummen på arenan. Jag var mest i något av de där rummen hela tiden med mina papper. Rummen hade en glasvägg ut mot en gång, som ett kontor i arenan fast back stage. Jag ville i alla fall inte stöta på henne, skämdes liksom. Jag lyckades undvika henne.

Slutsats

Jag minns inte riktigt om jag drack något i drömmen. Men jag hade hela tiden känslan av att jag försökte dölja något och ville inte stöta på eller prata med någon jag kände igen. När jag gjorde det ändå misslyckades jag med att dölja hur jag mådde.

Vad som överraskade mig ganska mycket var att jag klämde fram till kollegan att jag försöker hålla mig nykter. Jag har bara berättat för tre personer i mitt liv, då räknar jag inte personer inom behandling och vård, så det är inget jag skyltar med direkt. Och det tog lång tid och var en stor grej att berätta för de tre personerna.  En annan  sak som överraskade mig var när tanken for genom mitt huvud, att hon inte är pålitlig och kommer säkert att berätta, att jag inte kände den panik jag brukar känna. Utan jag kände mer, aja då gör hon väl det. Inte för jag tänker börja berätta för fler eller vill att det kommer ut hur jag har det med alkoholen. Men bara den känslan att det inte är hela världen om det kommer ut var ovan för mig.

Vad betyder allt detta då? Ja, jag kan bara gissa. Känslan är att nattens dröm ganska bra representerar det som sker i mitt liv just nu, både konkret och mina farhågor.

Epilog

Jag brukar ha alkoholdrömmar av olika slag när jag håller på att sluta dricka. Oftast efter att ha druckit lite mer och lite längre än en dag. Dessa drömmar kan te sig på massa olika sätt, vanligtvis som mardrömmar. Därför var nattens dröm lite annorlunda för mig. För det mesta blir jag jagad av folk som vill ta ifrån mig alkohol och jag gör allt för att behålla den och dricka.

Hur som helst. Trots intensiva drömmar i natt känner jag mig piggare och klarare i huvudet, hoppas på en bra dag.

//A.L

Jag är så trött

Negativa tankespiraler

Jag är så trött men kan inte somna. Jag går och lägger mig men så fort jag blundar för att försöka sova drar de negativa tankespiralerna igång. De slutar alltid med att jag blir upprörd, övergiven och ledsen och så mår jag ännu värre än när jag gick och la mig. Detta kan jag hålla på med i timmar, bara ligga och grubbla. Något jag har fått verktyg att jobba med i KBT:n, du behöver inte hoppa på varje tanke, låt dem bara vara där utan att dras in i dem. Tankar är inte sanningar och så vidare. Det hjälper kanske lite. Jag bröt en sådan spiral för att skriva av mig nu, hoppas det lättar lite på trycket.

Sug efter alkohol!

Suget efter alkohol. Det finns där, dyker upp då och då. Jag tittar på en serie och någon tar fram en flaska apelsinjuice – mmm med vodka, tänker jag då helt plötsligt. Öl, en kall öl med chips. Systembolaget är öppet, varför inte? Du är ledig imorgon och har inget planerat. NEJ! Jag vill inte dricka. Tänk på hur skit du mår efter det där glaset eller de där ölen. Och så blir det lugnt en liten stund, tills nästa påminnelse. Inte undra på att jag är så trött kanske…

Upp och ner, ner och upp

Längtar tills denna trötthet och inre tryck släpper. Hoppas jag känner mig piggare och kryare i huvudet imorgon. Första semesterveckan var bäst, då hade jag massa energi och for runt och fixade och grejade. Allt kändes så himla bra och positivt. Sedan svängde det för två veckor sedan, jag köpte en bil och hela grejen gjorde mig väldigt stressad och uppjagad. Känns som det var efter det min energi störtdök. Några återfall på det och nu är jag här, trött och negativ. Ganska talande för hur mitt liv ser ut egentligen, höga toppar och djupa dalar. Jag har väldigt svårt för att hålla mig där i mitten, och det är väldigt utmattande. Ännu en grej jag jobbar på.

Jag kommer i alla fall inte dricka alkohol idag heller, alltid något att vara glad för. Klapp på axeln. 🙂

//A.L