Längtan efter alkohol och mitt lönesamtal

Veckan som gått har varit mest färgad av längtan efter alkohol och mitt lönesamtal. Det har varit mycket ångest och en hel del katastroftankar kring detta. Men jag har hållit mig nykter. Jag har haft en del jobbiga sug efter alkohol dock och igår eftermiddag var jag nära på att köra till Systembolaget.  Jag lyckades stå emot. Förkyld har jag blivit.

Oväntat lönesamtal

Det jobbigaste och mest energikrävande denna veckan, ångestladdat, var mitt lönesamtal. Jag hade inga höga förväntningar med tanke på hur jag har mått och producerat på jobbet, främst de senaste sex månaderna. Jag har gjort mycket fel och jag har tagit ett steg tillbaka i allt. Det blev ingen höjdarökning, 600 kronor. Jag förväntade mig 500 kronor, så jag får väl vara nöjd.

Min chef har varit lite på mig om mitt mående denna veckan, det känns så i alla fall. Hur jag mår och så vidare. Jag var inte beredd på att prata om det på lönesamtalet igår men hon började med att fråga om mitt mående. Jag trodde hon menade just precis då och svarade att jag hade mycket ångest, för det hade jag precis då. Såklart! Lönesamtal. Då såg jag hur hon blev orolig och hon föreslog att vi kanske skulle ta in en läkare så att hon kunde få mer hjälp i hur hon kan hjälpa mig. Då blev jag ännu mer ställd.

Eftersom jag hade så mycket ångest just då hade jag svårt att tänka ordentligt och svårt att säga något vettigt. Men jag försökte förklara att det enda jag kan göra är att lära mig att hantera min ångest. Och att jag behöver göra saker i min egna takt. Jag vet inte om hon köpte det. Hon sa att vi inte behövde bestämma eller prata mer om det just då och att hon ska boka in samtal med alla sedan för att checka av måendet hos var och en. Jag hoppas det dröjer ett tag i så fall. Känner inte för att prata om hur jag mår just nu.

Nedstämd och längtan efter alkohol

För jag mår inte bra. Jag känner mig väldigt tung, låg och energilös. Jag har svårt för att engagera mig och känna någon slags vilja att försöka söka hjälp. Eller ta emot hjälp. Det känns som att det är meningslöst. Jag försöker att ta mig igenom varje dag och hoppas att inte ångesten ska göra den allt för jobbig bara. Vi får se vad som händer.

När det kommer till alkoholen. Jag har haft några jobbiga sug, som jag nämnde. Jag vet att jag sa att jag skulle försöka skärpa mig och kämpa mer. Men jag har funderat på att dricka imorgon, den där längtan efter alkohol har börjat smyga sig på igen. Har inte riktigt bestämt mig än.

//A.L

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *